Media har under våren rapporterat om brist på många insatsvaror till industrin. brist på halvledare stoppar bilindustrin, låga lagernivåer på stål skapar problem i industrin, timmerpriserna rusar i höjden och branschorganisationer varnar för att brist på plastråvara kan få allvarliga konsekvenser för svensk industri. Betongrör produceras lokalt och berörs därmed marginellt av den globala bristsituationen. […]
Utbytestakten på dagvatten- och avloppsrör i Sverige är låg, allt för låg. På sina håll ligger rör kvar från förra sekelskiftet, och den genomsnittliga utbytestakten för landet är över 200 år. Det är naturligtvis ohållbart. Anledningen till att gamla ledningar fortfarande används är att de fortfarande fungerar bra, men även kvalitet har ett bäst före-datum. […]
Karbonatisering är en naturlig process som innebär att alla betongkonstruktioner absorberar koldioxid och skapar en permanent koldioxidlagring. Det har de alltid gjort. Ny forskning visar nu att karbonatisering kan beräknas och ökas. En positiv effekt av ett ökat koldioxidupptag i betong, är en minskad klimatpåverkan. Den 6 maj annordnade Cementa ett webinarium på temat Karbonatisering […]
– Den största fördelen med betongrör är att de är dokumenterat hållbara. Det finns betongledningar i Stockholm och Malmö som varit i drift över 100 år och som fortfarande används, säger Christer Dieden, Affärsutvecklare/Produktchef på S:t Eriks. Läs artikeln här.
– Stora delar av Sveriges ledningsnät är byggt på 1960- och 1970-talen med den tidens kapacitetsbehov. I dag har vi en helt annan situation. Kapaciteten räcker inte till och reinvesteringarna i befintlig infrastruktur släpar, säger Erik Simonsen, senior utvecklingsledare på Cementas forsknings- och utvecklingsavdelning. Läs hela artikeln i InfraSverige här.
Ett forskningsprojekt, där en restprodukt från jordbruket används i betong, har kommit så långt att det nu ska användas i ett svenskt byggprojekt. Vad det här handlar om är havreskal, en restprodukt som eldas i Telge Näts fjärrvärmeanläggning i Järna. Därifrån har 5 000 ton aska årligen hamnat på deponi. Läs mer i Fastighetstidningen.
Att vrida på kranen och få rent dricksvatten är något som vi i Sverige tar för givet. Men trots att vi har stor tillgång till vatten har delar av landet de senaste åren upplevt allt ifrån översvämningar, vattenbrist och för låg kapacitet i vattenverken. Investeringsbehovet i VA-systemen i Sverige uppgår till 23 miljarder kronor varje […]
Om 24 år, alltså 2045, ska bygg- och anläggningssektorn ha nettonollutsläpp av växthusgaser. För att nå dit lanseras nu en vägledning med tillhörande verktyg för att underlätta för aktörer att kartlägga och beräkna sina utsläpp, skriver Fastighetstidningen. Läs artikeln här.
Varför har det blivit så? Varför har underhållet blivit så eftersatt? Varför har det bara lappats och lagats när va-näten behövt en rejäl uppdatering? Självklart bär politikerna i allmänhet och den politiska majoriteten i synnerhet ett stort ansvar. Det är ju de som bestämmer hur mycket som ska betalas i skatt. Som fördelar pengarna. Att […]
Naturvårdsverket får i uppdrag att utreda hanteringen av jord- och schaktmassor, entreprenadberg och annat naturligt förekommande material som kan användas för anläggningsändamål. Regeringen vill göra det enklare för seriösa aktörer att hantera schaktmassor på resurseffektivt sätt och främja en omställning till en giftfri cirkulär ekonomi. Läs mer här på regeringen.se.
