Dags att tillåta extern finansiering

Sveriges kommuner är bakbundna ekonomiskt när det gäller upprustning av VA-näten. Men det finns externt kapital och en villighet att bidra till finansiering. Staffan Hansén, VD SPP, och Richard Gröttheim, VD 7:e AP-fonden, argumenterar för en regeländring.

I dagsläget får inte kommunerna ta ut högre VA-taxor eller gå med vinst på taxorna. Det får som konsekvens att de upprustningar som krävs omöjliggörs, och eftersläpningen på upprustning av VA-näten är ett faktum.

– Detta är en knut bestående av begränsande regelverk och bristande kunskap som behöver lösas, säger Staffan Hansén, SPP. Främst behöver vi hjälpas åt att synliggöra frågan, utan probleminsikt saknas acceptans för såväl nödvändiga investeringar som höjda taxor. Särskilt om projekten i sig är ”osynliga” för ögat.

Ni har föreslagit att privat kapital släpps in. Kan ni utveckla en modell som skulle fungera bra och få fart på upprustningen?

– Vi investerar redan i dag i VA via gröna obligationer som Kommuninvest emitterar, säger Richard Gröttheim, 7:e AP-fonden. Dessa finns det en hög efterfrågan på och köps snabbt upp. Vi skulle gärna investera mer och via andra instrument, men då krävs fler projekt och troligtvis större acceptans för högre taxor.

Störst käppar i hjulet sätter Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412), vad behöver ändras för en bättre och utvidgad finansieringsmodell?

– Det finns anledning att se över hur en kommuns skuldsättning redovisas för att sänka barriären för kommunerna att låna till de stora, men nödvändiga, investeringar som många står för, säger Staffan Hansén.  Sedan finns det också behov av ett ökat utrymme för kommuner att avsätta kapital till öronmärkta reparationsfonder för VA-näten. Det skulle ge möjlighet att på ett mer harmoniskt sätt skruva i VA-taxan efter behov.

Arbetar ni aktivt för en lagändring?

– Vi behöver börja med att belysa frågan i stort och som investerare har vi en viktig roll att visa på att kapital och investeringsviljan finns redan i dag, säger Staffan Hansén.

Har beslutsfattande politiker i grunden förstått konsekvensen av lagen, där vi i dag har en eftersläpningstakt på 240 år i snitt för riket?

– Det kan nog skilja från fall till fall, konstaterar Richard Gröttheim.

– Med Agenda 2030 i ryggen har FN:s medlemsländer antagit 17 globala mål. Det sjätte målet, ”Rent vatten och sanitet”, är tydligt adresserat och det finns en utbredd vilja att bidra. Men i realiteten är, tyvärr, medvetenheten för låg om hur omfattande underhållsbehovet är och utmaningarna med att prioritera dessa investeringar, säger Staffan Hansén.

Är ni i andra sammanhang med och investerar i liknande projekt, exempelvis annan infrastruktur, som vi kan dra paralleller till?

– Vi har nämnt Kommuninvests gröna obligationer som delvis går till ”blåa” vattenprojekt och detta skulle vi gärna göra mer av, säger Richard Gröttheim. När det gäller infrastrukturinvesteringar så sätter lagen i dag hinder för AP7 att göra det. Vi vill ändra på det och få möjlighet att investera direkt i exempelvis VA-projekt.

Betongrörsgruppen driver frågan om ökad livslängd på de VA-nät som byggs i dag, näten bör ha en hållbarhet över tid på 150 år. Har ni reflektioner kring detta?

– Vi är gärna med och finansierar både nybyggnad och underhåll, säger Richard Gröttheim.

– Behovet av ett mer hållbart system är tydligt, både vad gäller själva VA-nätet och finansieringen. Vi bidrar som sagt gärna med finansiering till projekt som förenar avkastning för våra kunder med samhällsnytta, avslutar Staffan Hansén.