Seminarium i Malmö: Länge leve VA-näten

Den 11 juni bjöd Betongrörsgruppen och Sydsvenska Handelskammaren in till seminarium i Malmö under rubriken ”Länge leve VA-näten”. Syftet var att diskutera hur vi når målet om en livslängd på 150 år för nylagda VA-nät.

Seminariet modererades av Sydsvenska Handelskammarens vice VD Per Tryding, som hälsade välkomna.
Ingemar Magnusson, projekt- och byggledare på ÅF, konstaterade att ledningsnäten är en självklarhet – det måste bara fungera. Att elen ibland svajar kan man kanske ha översikt med, men fungerande vatten och avlopp ser vi som en självklarhet. Och för att rören ska hålla måste de läggas rätt – från början.

– Förutsättningarna måste vara rätt från projektörerna, läggarna måste få en chans att göra sitt jobb. Med lagen om offentlig upphandling verkar det som att lägsta pris alltid är styrande. Det borgar inte för system som håller i 150 år.
Vi håller på att förlora kunskapen från de gamla rörläggarna, menade Ingemar Magnusson och fick medhåll från Lars-Olof Nilsson, ansvarig teknik och utveckling infra på S:t ERIKS.

Han konstaterade att förtätning och påkopplingar på befintliga ledningar ofta ger extremt lågt fall. När Lars-Olof Nilsson själv började i branschen på 80-talet lades rören ofta med 20 millimeters lutning – idag är det inte sällan bara någon enstaka millimeter.

– Hur många här kan lägga en foderlist hemma med en millimeters tolerans? Och det ska grabbarna och tjejerna göra med 1200-rör. Det säger ju sig själv att det inte funkar.

Framtiden kräver högre kapacitet i både flöde och belastning, spådde Lars-Olof Nilsson. För att få ledningar att hålla länge måste alla delar göras rätt. Rätt projektering, rätt materialval, rätt utförande, bra arbetsmiljö både för läggare och driftspersonal, och service och underhåll på ledningen under hela driftstiden.

– Vi ska komma ihåg att en dubblerad livslängd innebär en halverad miljöbelastning – och ett halverat pris, konstaterade Lars-Olof Nilsson.

Katja Fridh, docent på Avdelningen för byggnadsmaterial vid Lunds Tekniska Högskola förklarade mer om betongens utmaningar, inte minst de miljömässiga.

– Betong består av cement, vatten, ballast, tillsatsmedel och tillsatsmaterial. Cement tillverkas av material från jordskorpan, och det är anledningen till att betong är ett av världens vanligaste material.

Produktionen av cement frigör en del koldioxid, det är svårt att komma ifrån. Men utsläppen går att minska. Naturligtvis i produktionsprocessen, där man kan värma kalkstenen utan att använda fossila bränslen. Men också genom att hitta alternativ till cementen som binder utan att frigöra koldioxid. Och, naturligtvis, genom att på olika sätt fånga upp den koldioxid som ändå frigörs.

Andreas Schönström, kommunalråd med ansvar för teknik, miljö och trygghet i Malmö stad, konstaterade att Malmö är en av de städer som står inför kraftig förtätning. År 2040 räknar man med att vara en halv miljon människor i kommunen, mot cirka trehundra tusen idag.

12 procent av VA-ledningarna i Malmö är lagda innan 1950. Men bara för att det är gammalt behöver det inte bytas ut, så länge det fyller sin funktion. Vi har fortfarande fungerade akvedukter som leder vatten till Rom, konstaterade Andreas Schönström.

– Från politikens sida är det inte kostnaden som är drivande, klart vi vill ha bra pris men vi säger ju inte bygg med billigt material – det är viktigare att det håller över tid, med bra material. Men hur definierar vi det? Vi tycker vi varit finurliga och täckt upp allt, men när anbuden kommer är det inte alls vad vi väntat oss. Där behöver vi hjälp, hur ska vi skriva för att få de resultat vi vill?