Skip to content

Stora miljövinster när schaktmassor återanvänds lokalt

Stora miljövinster när schaktmassor återanvänds lokalt

De som planerar att bygga eller renovera ett VA-nät bör se till de samlade miljöeffekterna vid val av rör.

För att minimera miljöpåverkan från investeringar och drift av VA-nät kan man använda EPD (Environmental Product Declaration) eller miljövarudeklaration, som är ett informationssystem för att faktamässigt beskriva miljöegenskaper. De flesta tillverkare av produkter till VA-nät använder sig idag av EPD.

I en EPD för VA-rör blir miljöeffekter av entreprenadarbetet (fas A5) ofta större än de samlade miljöeffekterna från produktion, råmaterial och transporter (A1-A3). Det är masshanteringen som ger stor miljöpåverkan om man inte kan återanvända massor lokalt. Med betongrör kan mer lokala schaktmassor återanvändas eftersom rören är ringstyva, klarar högre belastning och inte skadas av större stenar. För plaströr måste man använda finare material som kringfyllning runt rören för att rören inte ska skadas eller deformeras. Finare material utan större stenar hämtas ofta från andra platser samtidigt som befintliga schaktmassor måste transporteras i väg och eventuellt även behandlas.

Ser man till total miljöpåverkan över tid så ger betongrörs längre livslängd en mindre miljöpåverkan räknat per år jämfört med rör med kortare livslängd. Betongrörsgruppen räknar idag med 150 års livslängd för betongrör som läggs på rätt sätt.

En jämförelse för rör med diameter 400 mm

En jämförelse med hjälp av IVLs EPD kalkyl* av totala utsläpp från att producera och lägga rör med diameter 400 mm visar att betongrör ger 44 kg medan plaströr ger 106 kg koldioxidekvivalenter per meter rör.

Själva produktionen av rör skiljer sig inte så mycket, ca 28 kg per meter för betong respektive ca 30 kg per meter för ett genomsnitt av 2 släta och 2 korrugerade plaströr. Den stora skillnaden beror på att med betongrör kan mer schaktmassor återanvändas lokalt eftersom hårda rör klarar större sten i kringfyllningen. I jämförelsen återanvänds massor lokalt för betongrör men inte för plaströr och detta har långt större betydelse för de totala  miljöeffekterna vid nyläggning av VA-nät än produktion av rören.

Miljökalkylerna för att beräkna entreprenadarbetet (A5) bygger på antalet fordonskilometer och ton. Miljövinster från att återanvända massor lokalt och slippa ta i anspråk finare material som grus eller makadam bör också beaktas.

* Byggsektorns resurshub, framtagen av IVL Svenska Miljöinstitutet med stöd av Vinnova, Energimyndigheten och Formas.

Förutsättningar jämförelse:

Betongrör DN400 (invändig diameter) läggs på ett djup med vattengången 3,0 m under markytan i ett jordschakt med släntlutning 2:1.

Icke ringstyva rör, genomsnittsvärde för 2 olika släta rör och 2 korrugerade plaströr.

Schaktutformningen följer AMAs minimikrav för olika mått (schakten är så smal och grund som möjligt).

Transportsträckor för de olika materialen i ledningsbädd, stödzon, kringfyllning, restfyllning och överblivna massor är alla satta till 20 km enkel väg.