Stora miljövinster när schaktmassor återanvänds lokalt

De som planerar att bygga eller renovera ett VA-nät bör se till de samlade miljöeffekterna vid val av rör.

För att minimera miljöpåverkan från investeringar och drift av VA-nät kan man använda EPD (Environmental Product Declaration) eller miljövarudeklaration, som är ett informationssystem för att faktamässigt beskriva miljöegenskaper. De flesta tillverkare av produkter till VA-nät använder sig idag av EPD.

I en EPD för VA-rör blir miljöeffekter av entreprenadarbetet (fas A5) ofta större än de samlade miljöeffekterna från produktion, råmaterial och transporter (A1-A3). Det är masshanteringen som ger stor miljöpåverkan om man inte kan återanvända massor lokalt. Med betongrör kan mer lokala schaktmassor återanvändas eftersom rören är ringstyva, klarar högre belastning och inte skadas av större stenar. För plaströr måste man använda finare material som kringfyllning runt rören för att rören inte ska skadas eller deformeras. Finare material utan större stenar hämtas ofta från andra platser samtidigt som befintliga schaktmassor måste transporteras i väg och eventuellt även behandlas.

Ser man till total miljöpåverkan över tid så ger betongrörs längre livslängd en mindre miljöpåverkan räknat per år jämfört med rör med kortare livslängd. Betongrörsgruppen räknar idag med 150 års livslängd för betongrör som läggs på rätt sätt.

En jämförelse för rör med diameter 400 mm

En jämförelse med hjälp av IVLs EPD kalkyl* av totala utsläpp från att producera och lägga rör med maximal återanvändning av schaktmassor enligt AMA visar att betongrör ger 43 kg medan plaströr ger 58 kg koldioxidekvivalenter per meter rör (diameter 400 mm).

Utsläppen från själva produktionen av rör (A1-A3) skiljer sig inte så mycket, ca 26 kg per meter för betong respektive ca 34 kg per meter för ett genomsnitt av 2 släta plaströr, PP och PVC. Den stora skillnaden beror på att med betongrör kan mer schaktmassor återanvändas lokalt eftersom hårda rör klarar större sten i kringfyllningen. I jämförelsen återanvänds därför mer massor lokalt för betongrör än för plaströr. Rätt utfört entreprenadarbete med maximal återanvändning av schaktmassor har större betydelse för de totala miljöeffekterna vid nyläggning av VA-nät än produktion av rören.

* Byggsektorns resurshub, framtagen av IVL Svenska Miljöinstitutet med stöd av Vinnova, Energimyndigheten och Formas.

Förutsättningar:

Endast ett rör läggs, exempelvis för dagvatten enligt illustrationen.
Betongrör DN400 (invändig diameter) läggs på vattengång 2,0 m i ett jordschakt med släntlutning 2:1.
Plaströr; genomsnittsvärde för 2 släta plaströr, PP och PVC.
Schaktutformningen följer AMAs minimikrav för olika mått (schakten är så smal och grund som möjligt).
Transportsträckor för de olika materialen i ledningsbädd, stödzon, kringfyllning, restfyllning och överblivna massor är alla satta till 30 km enkel väg.
EPD används för att jämföra miljöpåverkan för likvärdiga produkter.

Sammanfattning:

I de totala miljöeffekterna vid rörläggning dominerar hanteringen av schaktmassor. Dessa är större än för att producera rören oavsett om det handlar om betong- eller plaströr.
Använder man betongrör kan man återanvända större del av de befintliga schaktmassorna lokalt vilket minskar transporten av schaktmassor och fyllnadsmaterial radikalt.
Den som ska upphandla VA-nät bör därför se till de totala miljöeffekterna för produktens livslängd. Ser man till totala utsläpp över hela livslängden så är miljövinsten med betongrör ännu större. EPD data avser bara likvärdig produkter.
Betongrör kan dessutom alltid återvinnas eller lämnas kvar då det är ett naturligt material. Under betongrörs livslängd binds dessutom koldioxid upp, så kallad karbonatisering.