Allt det vi gräver ned eller tillsätter marken påverkar människor, djur och växtlighet. Det påverkar vattnet vi dricker och luften vi andas. När vi väljer betongrör väljer vi ett av de bästa material som finns.
Betong är ett av världens mest använda byggmaterial. Betong består av helt naturliga ämnen, till största delen av lokalt producerat grus (80 procent) som blandas med cement (14 procent) som innehåller kalksten och sand. Lite vatten adderas och till sist flytmedel (0,1 procent), som ungefär motsvarar såpa. Själva cementen består av 96 procent kalksten och 4 procent sand. Det är allt. Inga kemikalier, inga andra tillsatser. Tack vare att den består av naturmaterial kan den antingen ligga kvar i marken efter sin livstid 100 – 150 år, eller tas upp och återvinnas helt och hållet.
Det är framför allt vid tillverkningen av cement som en viss miljöpåverkan sker då koldioxid frigörs. Färdig betong tar sedan åter upp koldioxid från luften under hela sin livslängd, via så kallas karbonatisering. Befintlig betong i Sverige idag tar upp ungefär motsvarande 15 procent av utsläppen från tillverkning.
Cementtillverkarna arbetar med att minska koldioxidutsläppen genom energieffektivisering, användning av biobränslen, nya cementsorter och koldioxidavskiljning och –lagring, så kallad CCS-teknik. Cementtillverkaren Heidelberg Materials har en nollvision med målet att nå klimatneutralitet till år 2030. Tillverkning av betongrör har också en vis lokal miljöpåverkan i form av buller och damm.
Viktigast är dock att se till miljöpåverkan från tillverkning till tillämpning, det vill säga en hel livscykelanalys (LCA) som inkluderar hela kedjan från tillverkning till entreprenadarbeten och drift och underhåll. Livscykelanalyser visar att hantering av schaktmassor dominerar när det gäller miljöpåverkan. Med betongrör kan ofta befintliga jordmassor återvinnas och därmed minskar behovet av transporter betydligt. Lång livslängd innebär också att miljöpåverkan från produktion slås ut över längre tid och därmed att störningar från renoveringar eller omläggningar minskar. Smart dagvattenhantering kan också bidra till att skapa tätare och mer klimatanpassad bebyggelse.